Granån, 1709 - 1816
Första registrerade nybyggaren i Granån var Eric Pehrsson, han var född i Korpikå av Per Henrichsson och Sigrid Hansdotter. I födelse och dopboken kan man se att Eric föddes någon gång i mars år 1709. Eric Pehrsson avled 19/2 eller 19/7 1771 i tvinsjuka.
Eric Pehrsson tjänade i sin ungdom som dräng hos kyrkoherde Hans Waltier i Kalix. Eric Pehrsson gifte sig omkring åren 1733/34 med Britta Andersdotter född i juni 1705. Hennes föräldrar hette Anders Månsson och Anna Carlsdotter "Landet" vilket motsvarar området Grytnäs-Vallen, de hade fyra barn.
Anna född 1734
Per född 1741
Anders född 1747
Nils född 1751
År 1733 vid 24 års ålder ville Eric uppta ett nybygge i Granån vid Korpikälven och den så kallade Grenen, belägen mellan Korpikå och Sangis byar. Eric Pehrsson erhöll rätt till jord genom resolution av den 21/11 1737 med 28 års skattefrihet. Tydligen var han också den förste inom hela undersökningsområdet, därför att hans gård var mycket stor.
År 1776 fanns fortfarande bara ett hemman.
Ovannämnda Eric Pehrssons äldste son Per övertog senare hemmanet.
År 1778 delades sedan hemmanet mellan bröderna Per och Anders. År 1783 fanns det två gårdar, år 1819 fyra gårdar och år 1871 nio gårdar.
Granån II
Anders Ersson den förste nybyggarens son tvingades lämna hemmanet Granån II, 1798/99 troligen på grund av den brand som förorsakade utbetalningen till fodringsägarna Nils Petter Callander och Pehr Hedman. I förhörsboken från åren 1805-16 finns familjen kvar, men som "inhysingar" den tidens fattigvård. År 1798/99 övertogs Granån II av Johan Samuelsson med hustru Chatarina Henriksdotter och deras 8 barn. Det var en nybyggarfamilj från Holmträsk. Johan Samuelsson född 1758 i Ytterbyn, Chatarina Henriksdotter född 1764 i Bondersbyn.
Granån III.
År 1805 bildades Granån III genom att ny mark bröts upp nedanför den gamla kvarnen. här bosatte sig Pehr Persson Hedman, född 1763, tidigare sågkarl i Björkfors och delägare i Granån III ,gift med Chatarina Lindström, född 1760, det var Chatarinas andra gifte, och med sig från första giftet hade hon två barn Anna Britta och Maria Chatarina Degerström. Tillsammans fick Pehr och Chatarina fyra barn.
Granån IV.
Bildandet av Granån III och IV var förmodligen en följd av att Pehr Persson Hedman och Nils Petter Carlander, ägare till Granån II, delade hemmanet i två hälfter i samband med branden. På gården bodde bonden Nils Petter Carlander född 1758 gift med Anna Johansdotter född 1761, tillsammans hade de 7 barn. Hustrun avled den 16 oktober 1806. Det verkar som om Carlander flyttade från Granån mellan åren 1805- 1816, eftersom det i förhörsboken från den tiden finns en ny ägare. Den nya ägaren är bonden Olof Olofsson, född 1782 från Storön gift med Greta Larsdotter, född 1765 från Vånafjärden. Greta hade varit gift tidigare, så hon medförde 4 barn.
Vad nybyggarna hade för livsbetingelser när de kom till rena ödemarken, var troligtvis ett gott fiske i Granåälven samt orörda skogar med gott om villebråd och en förhållandevis bördig mark längs älven.
Första året handlade det mest om att skaffa sig en nödig bostad och bryta upp lite mark för att kunna odla potatis och korn till brödsäd. Att ha en ko och ett par får tillhörde även det allra nödvändigaste.
Källa: Granån 250 år: Morin Åsa, Westerberg Jan-Olov
Första registrerade nybyggaren i Granån var Eric Pehrsson, han var född i Korpikå av Per Henrichsson och Sigrid Hansdotter. I födelse och dopboken kan man se att Eric föddes någon gång i mars år 1709. Eric Pehrsson avled 19/2 eller 19/7 1771 i tvinsjuka.
Eric Pehrsson tjänade i sin ungdom som dräng hos kyrkoherde Hans Waltier i Kalix. Eric Pehrsson gifte sig omkring åren 1733/34 med Britta Andersdotter född i juni 1705. Hennes föräldrar hette Anders Månsson och Anna Carlsdotter "Landet" vilket motsvarar området Grytnäs-Vallen, de hade fyra barn.
Anna född 1734
Per född 1741
Anders född 1747
Nils född 1751
År 1733 vid 24 års ålder ville Eric uppta ett nybygge i Granån vid Korpikälven och den så kallade Grenen, belägen mellan Korpikå och Sangis byar. Eric Pehrsson erhöll rätt till jord genom resolution av den 21/11 1737 med 28 års skattefrihet. Tydligen var han också den förste inom hela undersökningsområdet, därför att hans gård var mycket stor.
År 1776 fanns fortfarande bara ett hemman.
Ovannämnda Eric Pehrssons äldste son Per övertog senare hemmanet.
År 1778 delades sedan hemmanet mellan bröderna Per och Anders. År 1783 fanns det två gårdar, år 1819 fyra gårdar och år 1871 nio gårdar.
Granån II
Anders Ersson den förste nybyggarens son tvingades lämna hemmanet Granån II, 1798/99 troligen på grund av den brand som förorsakade utbetalningen till fodringsägarna Nils Petter Callander och Pehr Hedman. I förhörsboken från åren 1805-16 finns familjen kvar, men som "inhysingar" den tidens fattigvård. År 1798/99 övertogs Granån II av Johan Samuelsson med hustru Chatarina Henriksdotter och deras 8 barn. Det var en nybyggarfamilj från Holmträsk. Johan Samuelsson född 1758 i Ytterbyn, Chatarina Henriksdotter född 1764 i Bondersbyn.
Granån III.
År 1805 bildades Granån III genom att ny mark bröts upp nedanför den gamla kvarnen. här bosatte sig Pehr Persson Hedman, född 1763, tidigare sågkarl i Björkfors och delägare i Granån III ,gift med Chatarina Lindström, född 1760, det var Chatarinas andra gifte, och med sig från första giftet hade hon två barn Anna Britta och Maria Chatarina Degerström. Tillsammans fick Pehr och Chatarina fyra barn.
Granån IV.
Bildandet av Granån III och IV var förmodligen en följd av att Pehr Persson Hedman och Nils Petter Carlander, ägare till Granån II, delade hemmanet i två hälfter i samband med branden. På gården bodde bonden Nils Petter Carlander född 1758 gift med Anna Johansdotter född 1761, tillsammans hade de 7 barn. Hustrun avled den 16 oktober 1806. Det verkar som om Carlander flyttade från Granån mellan åren 1805- 1816, eftersom det i förhörsboken från den tiden finns en ny ägare. Den nya ägaren är bonden Olof Olofsson, född 1782 från Storön gift med Greta Larsdotter, född 1765 från Vånafjärden. Greta hade varit gift tidigare, så hon medförde 4 barn.
Vad nybyggarna hade för livsbetingelser när de kom till rena ödemarken, var troligtvis ett gott fiske i Granåälven samt orörda skogar med gott om villebråd och en förhållandevis bördig mark längs älven.
Första året handlade det mest om att skaffa sig en nödig bostad och bryta upp lite mark för att kunna odla potatis och korn till brödsäd. Att ha en ko och ett par får tillhörde även det allra nödvändigaste.
Källa: Granån 250 år: Morin Åsa, Westerberg Jan-Olov
