Björkforsbygden är en jordbruksbygd rik på slumrande kulturhistoria. Björkfors var en gång i tiden Norrbottens största bruk med det första finbladiga sågverket, första telefonlinjen, första mejeriet, mejeriskola och första lantmannaskolan, vilken senare blev skogsbruksskola. I Björkfors fanns även kvarn, spikhammare, kraftverk samt en stor export av virke, skinn och smör m.m. till Stockholm och världen. Allt detta skapades av patron Johan August Bergman, köpmannasonen från Stockholm, född och uppvuxen i Näsbyn, Kalix.
Under bygdens historia har bl.a. två av Sveriges kungar besökt Björkfors, första gången 1858 och sista gången 1952. Det är svårt att tro när man ser Björkfors idag, och man kan undra vad kungar hade för intresse i en sådan liten by, men fakta är att i slutet av 1800-talet bodde det mer folk i Björkfors än i Kalix samhälle. Människor levde av anställning på bruket, skogen, jordbruk, fiske, jakt samt renuppfödning, koncessionsrenar, ett viktigt komplement till jordbruket.
Kvar idag finns endast herrgårdsbyggnaden från 1832, det stora jordbruket, idag modernt drivet, lantmannaskolan, sedemera skogsbruksskolan vilken idag drivs som kursgård, kyrkan flyttad från havskuranstalten Nordanskär 1944, det äldsta torpet samt en underbar natur full av förutsättningar för bl.a. turism. I skogsmarkerna i Björkfors finns det en flora som innehåller bl.a. den fridlysta och sällsynta orkidéesorten Guckusko. Under åren har då och då guidade turer genomförts.
Kalix Naturbruksgymnasium har byggt en fantastisk naturstig som sträcker sig på den västra sidan av Sangisälven där huvudsyftet är de olika trädsorternas förutsättningar att växa på olika marktyper, ett s.k. arboretum, en fantastisk flora upplevelse. Stigen är spångad och det finns även rastplatser med tak över huvudet. I området runt museét har Naturbruksgymnasiet även utfodring av rådjur, en liten stam som ökat med åren och som är ett mycket trevligt inslag i faunan.
Viktigt för museieområdet är också närheten till den nya skid- och vandringsleden Skridfinnarleden. Ett fantastiskt projekt STF Kalix och Haparandaavdelningen genomdrivit de sista åren med start –94. Skridfinnarleden följer den gamla handelsvägen, startar vid havet i Sangis och sträcker sig längs isälvsavlagringen ända till Överkalix kommun idag. Tanken är att den skall få fortsätta ända till Gällivare kommun. Efter leden finns fina rastplatser med eldstäder och timrade kojor, s.k. bakvalar.
Det har även startats ett fiskeprojekt i Sangisälven där byarna; Sangis, Björkfors och Lappträsk tillsammans med Kalix Kommuns fiskeguide har restaurerat fiskarnas lekplatser och stränderna i älven för att på bästa möjliga sätt finna förutsättningar för att få ett bra fiske. Resten av lämningarna i Björkfors är på marken, endast begripliga för de insatta i sitt nuvarande tillstånd.
Mål och syfte:
Avsikten med vårt projekt är att stoppa upp glömskan och igenväxten, väcka liv i en stark kulturhistorisk känsla för bygden, bevara samt utveckla möjligheten för alla åldersgrupper att bo kvar, arbeta och utvecklas i bygden genom turism. Alltså att ta tillvara historien samt att få en samordning av turistaktiviteterna i Sangis älvdal för att nya arbetstillfällen skall kunna ges.
Detta vill vi åstadkomma genom att få tillstånd ett lantbruksmuseum med tillhörande vandringsled och i övrigt genom olika former av kulturarrangemang och turism stimulera människors intresse för kulturhistorien och bygden, samt att på detta sätt finna förutsättningar för utveckling av småföretagande, vilket i sin tur genererar arbetstillfällen.
T.ex: -uppföra ett lantbruksmuseum med tillhörande vandringsled och att kunna bedriva turism i form av kulturaktiviteter såsom utbildningar, arrangemang och med detta kunna erbjuda full service med guidning, mat och logi.
Målgruppen för detta projekt är naturligtvis ”turister” samt människorna i bygden. De som deltar i projektet är i huvudsak människor från bygden.
Metod:
Projektgruppen kommer att;
Bygga själva utställningen i muséet tillsammans med hjälp från Norrbottens Museum. Utställningen skall spegla jord- och skogsbrukets betydelse för bygden med tillhörande fiske- och rennäring. Vi vill även lyfta fram kvinnans roll i skog- och jordbruket. Detta är speciellt intressant då vi hade en del framstående kvinnor i bygden, bl.a. länsmejerskan Anna Gustavsson, vida berömd i hela Norrbotten. Hon drev mejeriskola med en fast hand och gjorde skolan till den bästa i länet. Vidare finns en hel del intervjumaterial dokumenterat på band med kvinnor som arbetat med skog- och jordbruk i början av seklet.
Iordningsställa vandringsleden runt området ända fram till Tinforsen, ett av tre ställen i Sangisälven där det har fiskats bl.a. gädda med tinor ända fram till 1980-talet. Man byggde en s.k. pata ut i älven, lade hinder i form av stenarmar, vilket skulle leda in fisken till tinan under patan. Ca. halva ledsträckan behöver spångas samt tre bäckbroar behöver byggas. Vidare sätts informationsskyltar om bl.a. sågverket, kvarnen, smedjan m.m. upp utefter leden.
Projektorganisation:
Projektledare: Åsa Morin
Tel.0923-167 50, 67 22 16,
070-58 69 582
Anställd av Studieförbundet Vuxenskolan
[email protected]
Projekt ansvarig: Inga Lis Samuelsson
Studieförbundet Vuxenskolan tel. 0923-13500
Styrgrupp Björkforsortens Intresseförening; Ordf. Per-Axel Sandberg
Inga-Lis Samuelsson, Studieförbundet Vuxenskolan
Kontaktperson från Norrbottens Museum
Idéer:
Själva mangårdsbyggnaden har 2 rum och kök nere och en lika stor övervåning.
Hallen man kommer in i är ca 2x6m. Går man till vänster kommer man till salen, den är ca. 5x6m. Där tänkte vi att man kan börja utställningen, med text, bilder och föremål som går att hänga på väggarna eller att ställa kring väggarna. Önskemålet är att vi skall kunna ha en del gamla möbler samt att kunna använda oss av rummet vid en del tillfällen.
I kammaren fortsätter man med utställningen, samt att där också ha möblerat och kunna använda rummet. Kammaren är ca.4x6m.
Köket, ca 4x6 m. Där är ett önskemål om att inreda som ett gammalt kök men att samtidigt kunna använda rummet, dock ej med modern elspis och diskbänk.
På övervåningen kanske man kan ställa ut mer föremål som ej passar in nere, liknande Martingården i Överkalix.
Vidare har vi på området fått till skänks ett jättefint timrat gammalt dass, en timrad ria och en timrad lada. I dessa förvarar vi nu alla jord- och skogsbruksredskap vi har fått.
Området kommer troligen att utökas med en smedja samt en sommarladugård, allt skänkt från bygden.
Exempel på föremål vi fått:
Gamla snickargrejor
Gammal vävstol
Tavlor, ljusstakar, psalmböcker/biblar,
tramporgel m.m. från Granåns bönhus
Lite möbler
Hushållsföremål
Renlokar
Tröskverk, halmhack, såningsmaskin, hövändare, harvar, plogar, räfsor, hästvagnar, kärror, timmerdoningar, altunna med skopa i trä, täckdikningsrör i tegel, vält, skacklor, klyvsåg, kalkspridare, slåttermaskin, kolstubb, kornrensare, spannmålstunnor m.m. Allt ifrån olika tidsepoker,
en del för traktorer och en del för häst.
Under bygdens historia har bl.a. två av Sveriges kungar besökt Björkfors, första gången 1858 och sista gången 1952. Det är svårt att tro när man ser Björkfors idag, och man kan undra vad kungar hade för intresse i en sådan liten by, men fakta är att i slutet av 1800-talet bodde det mer folk i Björkfors än i Kalix samhälle. Människor levde av anställning på bruket, skogen, jordbruk, fiske, jakt samt renuppfödning, koncessionsrenar, ett viktigt komplement till jordbruket.
Kvar idag finns endast herrgårdsbyggnaden från 1832, det stora jordbruket, idag modernt drivet, lantmannaskolan, sedemera skogsbruksskolan vilken idag drivs som kursgård, kyrkan flyttad från havskuranstalten Nordanskär 1944, det äldsta torpet samt en underbar natur full av förutsättningar för bl.a. turism. I skogsmarkerna i Björkfors finns det en flora som innehåller bl.a. den fridlysta och sällsynta orkidéesorten Guckusko. Under åren har då och då guidade turer genomförts.
Kalix Naturbruksgymnasium har byggt en fantastisk naturstig som sträcker sig på den västra sidan av Sangisälven där huvudsyftet är de olika trädsorternas förutsättningar att växa på olika marktyper, ett s.k. arboretum, en fantastisk flora upplevelse. Stigen är spångad och det finns även rastplatser med tak över huvudet. I området runt museét har Naturbruksgymnasiet även utfodring av rådjur, en liten stam som ökat med åren och som är ett mycket trevligt inslag i faunan.
Viktigt för museieområdet är också närheten till den nya skid- och vandringsleden Skridfinnarleden. Ett fantastiskt projekt STF Kalix och Haparandaavdelningen genomdrivit de sista åren med start –94. Skridfinnarleden följer den gamla handelsvägen, startar vid havet i Sangis och sträcker sig längs isälvsavlagringen ända till Överkalix kommun idag. Tanken är att den skall få fortsätta ända till Gällivare kommun. Efter leden finns fina rastplatser med eldstäder och timrade kojor, s.k. bakvalar.
Det har även startats ett fiskeprojekt i Sangisälven där byarna; Sangis, Björkfors och Lappträsk tillsammans med Kalix Kommuns fiskeguide har restaurerat fiskarnas lekplatser och stränderna i älven för att på bästa möjliga sätt finna förutsättningar för att få ett bra fiske. Resten av lämningarna i Björkfors är på marken, endast begripliga för de insatta i sitt nuvarande tillstånd.
Mål och syfte:
Avsikten med vårt projekt är att stoppa upp glömskan och igenväxten, väcka liv i en stark kulturhistorisk känsla för bygden, bevara samt utveckla möjligheten för alla åldersgrupper att bo kvar, arbeta och utvecklas i bygden genom turism. Alltså att ta tillvara historien samt att få en samordning av turistaktiviteterna i Sangis älvdal för att nya arbetstillfällen skall kunna ges.
Detta vill vi åstadkomma genom att få tillstånd ett lantbruksmuseum med tillhörande vandringsled och i övrigt genom olika former av kulturarrangemang och turism stimulera människors intresse för kulturhistorien och bygden, samt att på detta sätt finna förutsättningar för utveckling av småföretagande, vilket i sin tur genererar arbetstillfällen.
T.ex: -uppföra ett lantbruksmuseum med tillhörande vandringsled och att kunna bedriva turism i form av kulturaktiviteter såsom utbildningar, arrangemang och med detta kunna erbjuda full service med guidning, mat och logi.
Målgruppen för detta projekt är naturligtvis ”turister” samt människorna i bygden. De som deltar i projektet är i huvudsak människor från bygden.
Metod:
Projektgruppen kommer att;
Bygga själva utställningen i muséet tillsammans med hjälp från Norrbottens Museum. Utställningen skall spegla jord- och skogsbrukets betydelse för bygden med tillhörande fiske- och rennäring. Vi vill även lyfta fram kvinnans roll i skog- och jordbruket. Detta är speciellt intressant då vi hade en del framstående kvinnor i bygden, bl.a. länsmejerskan Anna Gustavsson, vida berömd i hela Norrbotten. Hon drev mejeriskola med en fast hand och gjorde skolan till den bästa i länet. Vidare finns en hel del intervjumaterial dokumenterat på band med kvinnor som arbetat med skog- och jordbruk i början av seklet.
Iordningsställa vandringsleden runt området ända fram till Tinforsen, ett av tre ställen i Sangisälven där det har fiskats bl.a. gädda med tinor ända fram till 1980-talet. Man byggde en s.k. pata ut i älven, lade hinder i form av stenarmar, vilket skulle leda in fisken till tinan under patan. Ca. halva ledsträckan behöver spångas samt tre bäckbroar behöver byggas. Vidare sätts informationsskyltar om bl.a. sågverket, kvarnen, smedjan m.m. upp utefter leden.
Projektorganisation:
Projektledare: Åsa Morin
Tel.0923-167 50, 67 22 16,
070-58 69 582
Anställd av Studieförbundet Vuxenskolan
[email protected]
Projekt ansvarig: Inga Lis Samuelsson
Studieförbundet Vuxenskolan tel. 0923-13500
Styrgrupp Björkforsortens Intresseförening; Ordf. Per-Axel Sandberg
Inga-Lis Samuelsson, Studieförbundet Vuxenskolan
Kontaktperson från Norrbottens Museum
Idéer:
Själva mangårdsbyggnaden har 2 rum och kök nere och en lika stor övervåning.
Hallen man kommer in i är ca 2x6m. Går man till vänster kommer man till salen, den är ca. 5x6m. Där tänkte vi att man kan börja utställningen, med text, bilder och föremål som går att hänga på väggarna eller att ställa kring väggarna. Önskemålet är att vi skall kunna ha en del gamla möbler samt att kunna använda oss av rummet vid en del tillfällen.
I kammaren fortsätter man med utställningen, samt att där också ha möblerat och kunna använda rummet. Kammaren är ca.4x6m.
Köket, ca 4x6 m. Där är ett önskemål om att inreda som ett gammalt kök men att samtidigt kunna använda rummet, dock ej med modern elspis och diskbänk.
På övervåningen kanske man kan ställa ut mer föremål som ej passar in nere, liknande Martingården i Överkalix.
Vidare har vi på området fått till skänks ett jättefint timrat gammalt dass, en timrad ria och en timrad lada. I dessa förvarar vi nu alla jord- och skogsbruksredskap vi har fått.
Området kommer troligen att utökas med en smedja samt en sommarladugård, allt skänkt från bygden.
Exempel på föremål vi fått:
Gamla snickargrejor
Gammal vävstol
Tavlor, ljusstakar, psalmböcker/biblar,
tramporgel m.m. från Granåns bönhus
Lite möbler
Hushållsföremål
Renlokar
Tröskverk, halmhack, såningsmaskin, hövändare, harvar, plogar, räfsor, hästvagnar, kärror, timmerdoningar, altunna med skopa i trä, täckdikningsrör i tegel, vält, skacklor, klyvsåg, kalkspridare, slåttermaskin, kolstubb, kornrensare, spannmålstunnor m.m. Allt ifrån olika tidsepoker,
en del för traktorer och en del för häst.
